Malins nyårskarameller

Det känns inte alls länge sedan jag sammanfattade 2012, och nu har det redan blivit dags att sammanfatta 2013. Vad fort det har gått! Och vad mycket som har hänt!
 
 
JANUARI
 
Duvdrottningen lämnade Körsbärsdalen för att börja jobba på en större byrå. Jag kände mig fullkomligt livrädd över att förlora min trygga klippa som jag kunnat luta mig mot och ställa frågor till under mitt första år i Körsbärsdalen, men hon hävdade att det skulle hjälpa mig att utvecklas i min yrkesroll i och med att jag nu måste lära mig att stå på egna ben (och med facit i hand kan jag ju konstatera att hon hade rätt).
 
Min arbetsbörda ökade betydligt i och med Duvdrottningens avfärd. Dels tog jag över en del av hennes kunder och dels engagerade jag mig mycket i rekryteringsprocessen av nya kollegor. "Astrött" blev mitt nya standardtillstånd.
 
 
 
FEBRUARI
 

Melodifestivalen drog igång och jag fann plötsligt mig själv upp över öronen förälskad i en sjuttonårig(!) pojke(!) vid namn Yohio. En smärre identitetskris utbröt inom mig.

 

En annan omvälvande upplevelse var att skicka tack-för-visat-intresse-men-vi-vill-inte-ha-dig-mejl till alla sökande som inte gått vidare i Körsbärsdalens rekryteringsprocess. Jag har ju själv befunnit mig i jobbsökarträsket och fått X antal sådana mejl skickade till mig, så att plötsligt befinna mig på "andra sidan" och vara den som skickade dessa mejl kändes väldigt...märkligt.

 

Jag genomförde mitt första egna uppdrag som påskrivande revisor. Ja, förtroendevald revisor i en ideell förening alltså. Inte "riktig" revisor. Men ändå! Det var väldigt stort för mig.

 

 
 
 

De stora kalasens månad - min stödperson fyllde 50 och min mormor fyllde 75. Norrköping fick finbesök i form av både Ola Salo och Yohio, och syrran och jag gick förstås och tittade på båda två. Och så var jag i Stockholm på utbildning under några dagar, och passade då på att träffa mitt Lyckopiller (för första gången på typ fem år - här snackar vi grav abstinens).

 

 
 
 

Det här var månaden då Körsbärsdalen fick en ny invånare – och det hamnade på mitt bord att introducera henne. Och under ett personalmöte tog jag självmant på mig den läskiga ordföranderollen. Och när en kund bad någon från Körsbärsdalen att närvara under en utfrågning med Skatteverket valde chefen att skicka mig. Och vid ett tillfälle höll jag i en hel timme lång lektion för mina kollegor.

 

Men det var inte bara på jobbet som ny mark bröts. För detta var även månaden då jag upptäckte Yaoi, började kolla på Buffy...och fick möjlighet att köpa exklusiva biljetter till en av Taylors konserter i Los Angeles i augusti.

 

 
 
 

Jag köpte min allra första dutt (smartphone på Malin-språket). Och så gick jag förstås på underbara Norrköping Pride. Och så skrev jag klart min C-uppsats i svenska med inriktning kreativt skrivande. Fyllde 25 år gjorde jag visst också, och det firade jag mycket "moget" tillsammans med syrran genom ett besök i Astrid Lindgrens Värld.

 

 
 
 

Det dök upp några mystiska små prickar/blåsor/whatever på min hud, och när jag gick till läkaren fick jag ett verkligt chockbesked – det var herpes! Vilket med extremt stor sannolikhet betyder att mitt ex var otrogen mot mig.

 

Inte precis den sortens besked man behöver när man är mitt uppe i den värsta deklarationshysterin på jobbet och tillbringar i princip sju dagar i veckan på kontoret och måste vara helfokuserad på det man gör.

 

Men juni var inte enbart eländig. Syrran och jag drog till Borås en helg för att träffa Livrädd och Lyckopillret, och så hade syrran vernissage på ett museum i Vadstena - och förberedelserna inför augusti månads resa till Kalifornien gick framåt med stormsteg.

 

 
 
 
Min mamma gick minsann och gifte sig med sin karl i mitten av juli. Så hon befann sig förstås i sjunde himlen. Själv befann jag mig i zombieland. Jag kände mig konstant trött och chefen uttryckte en viss oro för att jag var på väg att gå in i väggen. Ändå fanns det tid och ork till såväl besök på Titanic-utställningen som ännu en resa till Lyckopillrets hemstad.
 
 
 
 
Så blev det äntligen dags för resan till Kalifornien som syrran och jag planerat ända sedan våren (sedan vi fick beskedet om Taylor-konsertbiljetterna). Första flygresan i hela mitt liv. Första vistelsen i ett land utanför Skandinavien. Första Taylor-konserten. Och en ytterst efterlängtad och lyckad semestervecka i min favoritstadsdel (Castro) i min favoritstad (San Francisco). Självklart innebar resan en jäkla massa ångest (i synnerhet den lilla utflykten till Los Angeles och konserten där), men allting gick jättebra och jag är så himla stolt och lycklig över att ha varit med om och klarat av detta. Mitt självförtroende fick verkligen en jätteskjuts uppåt av den här resan.
 
 
 
 

Rivstart med både jobb och studier efter en hel månads semester. En av höstens kurser var en introduktionskurs i japanska – vilket fick till följd att mitt intresse för Yaoi fördjupades ytterligare.

 

Det japanska temat fortsatte i och med att Yohio kom till Norrköping igen och höll en alldeles underbar konsert (som jag självklart hämtade ut biljetter till redan i våras).

 

Jag bestämde mig även för att "ta ett steg uppåt" i mitt bloggande och ändrade bloggadressen från theworryingkind.webblogg.se till theworryingkind.se.

 

 
 
 

Oktober var som vanligt en väldigt jobbig månad. Det gamla vanliga – att det blev höst och att L fyllde år. Men också att jag hade en sysselsättningsgrad på 200 procent (100 procent jobb och 100 procent studier) och var konstant utarbetad. Och att jag fick klart för mig hur extremt mycket ett visst psykfall hatar mig. (Exakt hur jobbig den här månaden var framgår nog inte av bloggen, men ni får väl läsa lite mellan raderna.)

 

Annars då? Jag kom denna månad till insikt om att jag blivit Yaoi-beroende. Jag kollade på samtliga avsnitt av Sekai-ichi Hatsukoi och började även kolla på Junjou Romantica. Jag genomförde, trots bedrägerivarningar från min bank, ett riskabelt köp via nätet av samtliga Junjou Romantica-avsnitt på dvd (vilket väl visar hur nerdekad i Yaoi-träsket jag gått och blivit).

 

Jag fick också en jobb-dutt (så nu har jag TVÅ duttar att leka med). Och min blogg förvandlades tillfälligt till modeblogg, då jag tvångsmässigt började ta bilder av dagens outfits.

 

 
 
 

Månaden inleddes med stort polispådrag på min annars så fridfulla innergård. Tömning av bagageutrymme och förhör av bilförare pågick för fullt utanför mitt köksfönster en kväll när jag skulle gå och lägga mig. Inte varje dag det händer.

 

Körsbärsdalen firade denna månad 15 år som företag och det firade kollegorna och jag med att gå ut och bowla en kväll. Och en helg packade jag min rosa Yohio-ryggsäck och åkte och hälsade på finaste Per. Och så hade andra Hungerspelen-filmen biopremiär, och jag släpade med mig både syrran och Livrädd dit.

 

Och jag kollade klart på samtliga Junjou Romantica-avsnitt, och övergick till att börja läsa mangaversionen istället – vilken är MYCKET mer pornografisk än den censurerade animeversionen...

 

 
 
 

Syrran och jag klädde min julgran redan den första december – och kissen hoppade förstås över alla de mellanliggande stegen och gick direkt på julgransplundringen.

 

Chefen sände ut mig på uppdrag till Karmanjaka, och jag klarade faktiskt av det riktigt bra. Jag fick även vara alldeles ensam i Körsbärsdalen en hel dag och ta hand om alla kunder och besök och samtal på egen hand – och det gick också bra.

 

Det blev dags för ännu en utbildningsvistelse i Stockholm, vilket som vanligt var både spännande och roligt och läskigt. När jag ändå var i huvudstaden passade jag på att köpa Yohios parfym, eftersom den inte finns att få tag på i Norrköping.

 

Pepparkaksbak, Taylor-dagen (även känt som Lucia), julkalendern, julfirande...och nu är vi plötsligt framme vid nyårsafton.

 

 
Jag minns att jag vid förra årets sammanfattning skrev att det varit ett av de bästa år jag haft. Det här året har också varit bra. Visserligen mycket tuffare än förra året, men också väldigt utvecklande. Och extremt händelserikt!
 
Det är med skräckblandad förtjusning som jag nu ser fram emot 2014. Vad kommer att hända, vad kommer jag att känna och uppleva? Vem kommer jag att ha blivit när jag sitter här nästa nyårsafton och ska sammanfatta de tolv månader som gått?
 
Jag har inte en jävla aning. Vi får se, helt enkelt. Och jag hoppas att ni, mina fina läsare, vill följa med mig in i 2014 och hålla min hand under de upp- och nergångar som väntar. GOTT NYTT ÅR!!!
 

Kommentarer
Lillasyster

Kommer alltid hålla dig i handen, hjärtat <3 :) Tack för det här fina året med dig! :)

Svar: Tack själv, favvosyster! <3 <3 <3
The Worrying Kind

2013-12-31 @ 11:25:46

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback